Efter nästan åtta år i rymden har den europeisk-japanska rymdmissionen BepiColombo nått ett avgörande skede. Den 3 september 2026 separerades Mercury Transfer Module, MTM, från de två vetenskapliga sonderna.

Det markerar början på den sista och mest krävande delen av resan mot Merkurius.

Ett samarbete mellan Europa och Japan

BepiColombo är ett gemensamt uppdrag mellan ESA och JAXA.

Missionen består av två vetenskapliga sonder:

• Mercury Planetary Orbiter (MPO) – byggd av ESA.
• Mio – byggd av JAXA.

Sedan uppskjutningen i oktober 2018 har sonderna färdats tillsammans genom det inre solsystemet.

Varför tog resan nästan åtta år?

Merkurius ligger nära solen, vilket gör planeten förvånansvärt svår att nå.

Solens starka gravitation gör att en rymdfarkost accelererar när den rör sig in mot solen. För att sedan kunna gå in i omloppsbana runt Merkurius måste farkosten bromsas mycket noggrant.

BepiColombo har därför använt en kombination av elektrisk framdrivning och gravitationsmanövrer. Under resan har farkosten bland annat passerat:

• Jorden
• Venus
• Merkurius

Dessa förbiflygningar har gradvis förändrat farkostens bana och hastighet.

🇯🇵 Japans Mio ska studera magnetfältet

JAXA:s Mio har en särskilt viktig uppgift: att undersöka Merkurius magnetosfär.

Merkurius är en liten planet, men har ändå ett globalt magnetfält. Mio ska bland annat studera:

• hur magnetfältet fungerar
• hur solvinden påverkar Merkurius
• hur laddade partiklar rör sig runt planeten
• hur Merkurius magnetosfär förändras

Samtidigt ska ESA:s MPO undersöka planetens yta, sammansättning och inre struktur.

De två sonderna kommer därför att komplettera varandra.

💧 Vattenis på Merkurius

En av de mest fascinerande frågorna handlar om vattenis.

Trots att Merkurius ligger närmast solen finns det kratrar nära planetens poler som aldrig får direkt solljus.

Temperaturen i dessa permanenta skuggområden kan vara tillräckligt låg för att vattenis ska kunna finnas kvar.

BepiColombo ska hjälpa forskarna att förstå hur isen har kunnat bevaras och varifrån vattnet ursprungligen kan ha kommit.

🚀 Vad händer nu?

Den 21 november 2026 är planen att BepiColombo ska gå in i omloppsbana runt Merkurius.

I december ska MPO och Mio separeras och placeras i sina respektive banor.

Den huvudsakliga vetenskapliga verksamheten väntas börja i april 2027.

Det innebär att dagens händelse inte är slutet på uppdraget – utan början på den mest intressanta delen.

Varför är uppdraget viktigt?

BepiColombo ska försöka besvara några grundläggande frågor om Merkurius:

• Hur bildades planeten?
• Varför har den en så stor järnrik kärna?
• Hur uppstod dess magnetfält?
• Hur påverkas planeten av solvinden?
• Hur kan vattenis finnas på en planet så nära solen?

Efter nästan åtta år på väg genom solsystemet är BepiColombo nu inne i den avgörande fasen.

Om de kommande manövrerna lyckas kommer Europa och Japan att ha två avancerade rymdsonder som tillsammans kan ge forskarna en helt ny bild av solsystemets innersta planet.

Referenser

1. ESA – BepiColombos ankomst till Merkurius
   https://www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/BepiColombo/Latest_updates_BepiColombo_s_arrival_at_Mercury

2. ESA – BepiColombo börjar sin ankomstfas
   https://www.esa.int/Enabling_Support/Operations/Watch_live_BepiColombo_begins_its_arrival_at_Mercury

3. ESA – BepiColombo
   https://www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/BepiColombo

4. JAXA/ISAS – BepiColombo
   https://www.isas.jaxa.jp/en/missions/spacecraft/current/bepicolombo.html

5. Associated Press – BepiColombo närmar sig Merkurius
   https://apnews.com/article/8840475f5f873b9bcc7245f45ffdc50c