2015-01-05 11:13 #0 av: AnnaMoonshadow

Som del två i vår lilla följetong om japansk historia kollar vi lite närmare på den japanska medeltiden. Vi börjar i slutet av 1100-talet och slutar i början av 1600.

Kamakura – 1192-1333

Under kamakura-perioden kom den första shogunen till makten. En shogun hade den övergripande makten över den militäriska styrkan i Japan och dennes position skulle egentligen ligga vid sidan av kejsarens makt att regera samhället. Men många shoguns har under historiens gång egentligen varit den beslutande regenten och kejsaren har i stort sett inte haft något att säga till om. 

Den första shogunen hette Minamoto no Yoritomo och med detta kom även samurajklassen att växa fram. Minamoto Yoritomo bildade en ny myndighet i sitt hem i Kamakura som han kallade bakufu. Vi här i väst brukar kalla dessa för shogunate, ett ord jag i fortsättningen kommer använda. Shogunatet fungerade som centrum för de område som shogunen bestämde över. Området delades sedan upp mellan hans vasaller, samurajfamiljerna, som fick tillgång att bruka marken och i utbyte slogs för shogunen och följde hans bestämmelser. Samurajerna var de som fattade besluten på det lokala förläningarna då shogunen inte hade tid och möjlighet att bestämma över allting.

När Minamoto Yoritomo dog i slutet av 1100-talet började andra familjer att lägga sig i styret av shogunatet. Hojo-familjen, en familj nära besläktad med Taira (en av de där fyra stora klanerna jag nämnde i del 1), utövade sin position och skapade ytterligare ett ämbete (kallad Shikken) som hade stort inflytande över shogunens arbete. Detta resulterade i att Hojo var de som bestämde trots att de inte var de som var de sittande shogunen.

1221 utbröt det krig mellan Hojo-klanen i Kamakura och den avgångne kejsaren Go-Toba i Kyoto då de avgången kejsaren försökte avsätta Hojo som Shikken och få tillbaka lite av sin makt och politiska inflytande som den egentlige regenten över Japan. Hojo-klanen vann dock stridigheterna och det kejserliga hovet hamnade under shogunatets kontroll.

Efter dessa händelser fokuseras mycket av problemen under Kamakura-perioden mot utländskt håll. Två gånger blev landet invaderad av mongoler och deras stora flotta. Båda gångerna lyckades japanerna hålla stånd tack vare att en tyfon slog till och förstörde stora delar av fiendernas skepp. Shintoprästerna började kalla detta för ett gudomligt ingripande och vinden för kamikaze (kami = gud, Kaze =vind) ett utryck som kommer återanvändas i japansk historia och som idag kanske är mest känd från andra världskriget.

Dessa segrar skulle också visa sig vara viktiga för styret av japan, den allmänna befolkningen fick här en inställning att deras samurajer och shogunatet var avgörande för att landet skulle kunna styras ordentlig medan shogunen själv fick känna på att utan turen i form av tyfonerna, skulle han inte ha vunnit striderna mot mongolerna. Detta ledde till att shogunen tryckte på behovet av ett allt starkare militärisk makt och folket accepterade detta utan stora protester. Shogunen bestämde också att två olika släktled skulle turas om att sitta på den kejserliga tronen, något som kommer visa sig fungera ett tag men inte allt för länge.

Kenmu restoration – 1331-1338

Mellan åren 1331 och 1338 inträffade den mellanperiod som brukar kallas Kenmu Restoration (ungefär återställandet). Denna politiskt stormiga tid tog sin början i att kejsaren Go-Daigo försökte återinställa kejsarfamiljen maktposition och ta ifrån shogunen och militären makten över landet. Go-Daigo kom från det av de två kejsarsläktleden som kallades Södra Hovet (Southern Court), eller södra ledet och hans revolt bestod till stor del av att utse sin egen son (och inte en man från det Norra Hovet vilket var regeln som shogunatet i Kamakura satt) till tronföljare. Hans beslut drev shogunen att försöka sätta kejsaren i exil men en del krigare valde att ändå strida för kejsaren. Striderna fördes både i området kring Kamakura, där shogunen hade sitt säte, och Kyoto som var kejsarens stad. Trots att kejsarens försök till revolt i slutänden inte lyckades kom dessa strider att minska Kamakuras inflytande över styret av Japan.

Muromachi  1338-1573

Muromachi-perioden kännetecknas av Muromachi-shogunatet (ibland även kallad Ashikaga). Ashikaga Takauji var den första shogunen efter Kenmu Restoration som officiellt tog sin plats 1338 och i Kyoto. Muromachi-shogunatet får sitt namn från distriktet Muromachi i Kyoto vilket blev släktens huvudsäte. Den tredje Muromach-shogunen lät också där bygga Hana-no-gosho (flower palace) som sitt residens.

Med sin plats som shogun såg Ashikaga till att få kontroll över hela den kejserliga regeringen. Han brydde sig inte längre om att försöka samsas om makten med kejsaren. Ashikaga Takauji och hans efterträdare kämpade dock i stor utsträckning mot uppblossande inbördeskrig och stridigheter som följd av de delade meningarna som uppkom vid kejsarens försök till revolt. Detta fortsatte fram till slutet av 1300-talet innan det mattades av och Muromachi hade kontroll över hela landet.

De reginala ledarna som styrde landet åt shogunen hade tidigare inte haft särskilt mycket frihet eller inflytande och makt för egen del, detta ändrade dock Muromachi på. Dessa regionala ledare kom så småning om att kallas Daimyo och de sammarbetade med shogunen i styret av landet. Från 1400-talets början kom shogunens auktoritet att minskas, allra mest när det gälde sucesionen av den kejserliga tronen. Daimyorna fick istället större unflytande att själva stödja sina kandidater för tronen.

Den minskade makten tillsammans med problem med succesionsordningen i den egna familjen gör till slut Ashikaga-famljen sårbar. Under andra halvan av 1500-talet blossar det upp motstånd till Muromachi-shogunatet i form av familjerna Oda och Tokugawa. Oda får kontroll över Kyoto 1568 som resulterar i allt mer stridigheter. Det hela resulterar slutligen i slaget vid Nagashino 1575 där Ashikaga slutgiltigen förlorade.

Azuchi-momoyama – 1573-1603

Den här korta perioden är det som avslutar den japanska medeltiden. Som shogun sitter fortfarande Ashikaga Yoshiaki, den 15e och sista ashikaga-shogunen. Ashikaga Yshiaki valdes till shogun efter att Oda Nobunaga tågat in i Kyoto 1568, vilket också innebär att han var influerad av Oda i mycket av det han gjorde. De 30 åren under Azuchi-momoyama blev en orolig tid med stridigheter och intriger där många framstående namn gav sig in i spelet. Oda Nobunaga och hans son blev 1582 överfallen när han var på resande fot och tvingades begå självmord.

En krigare vid namn Hideyoshi hade under perioden klättrat i graderna och fått en väldigt hög position inom armén. Han framförde ett förslag om att Oda Nobunaga’s yngsta son, som fortfarande bara var ett spädbarn, skulle bli utsedd till Nobunagas efterträdare. Detta förslag bifölls och Hideyoshi blev utsedd till ställföreträdande ledare till den dag Odas son kunna ta platsen. Nya stridigheter följde, främst från diamyor som inte biföll beslutet men Hideyoshi slog ner motståndet och fick så småningom alla diamyor på sin sida.

Har du missat första delen av Japansk Historia? Då kan du kika här

Del tre i vår serie hittar du här

Bilderna kommer från wikipedia.org