2015-01-08 15:32 #0 av: AnnaMoonshadow

Dashi (出汁, だし) är en ingrediens som ofta används som bas i japansk matlagning.

Dashin kan beskrivas som en buljong, men även ord så som grytbas eller soppa kan stämma in på den här relativt vanliga ingrediensen i japansk mat. Dashi utgör nämligen grunden till många rätter med grytor, soppor, buljong och annat flytande innehåll. Några vanliga exempel är misosoppa och nudelrätter så som ramen och udon.

Traditionell japansk matlagning bygger på fem viktiga smaker, salt, surt, sött, bitter och umami (うま eller engleskans savory. Ordet har ingen direkt översättning på svenska men kanske kan man jämföra det med då man sägar att något smaka matig och aptitretande. Det är alltså det som får det att vattnas i munnen på en när man ska äta mat och som gör skillnaden mellan mat och efterrätt t.ex.) Av dessa sägs dashi i maten tillföra den sista smaken, umami, och är då väldigt viktig för att få en välbalanserad och god måltid. Det finns flera olika sorters dashi och ibland varierar det vilken man använder beroende på vilken rätt man lagar.  

Den vanligaste sorten är Kombu Dashi. Kombu Dashi görs genom att man blötlägger, och ibland nästan kokar, kombu (en sorts kelp/brunalg) i vatten och låter det hela ligga och dra. Vattnet silas sedan av och blir då dashin.

Niboshi dashi är en annan sorts dashi som görs genom att man lägger små torkade sardiener (niboshi), minus huvudet och inälvorna som ger en bitter bismak, i vatten på samma vis.

Katsuobushi dashi är dashi gjord på katsuobushi. Katsuobushi är flingor av torkad bonit, en sorts tonfisk. Flingorna blötläggs på samma sätt som de andra sorternas dashi.

Shiitake Dashi är den sista sortens dashi och görs genom att lägga torkad shiitakesvamp i blöt.

Det var länge vanligt att man gjorde sin egen dashi hemma men under det senaste 50 åren har det blivit allt vanligare att man köper färdig dashi eller snabb-dashi i form av pulver som ska lösas i vatten.

Bildernas källor:

Alice Wiegand, (Lyzzy) via Wikimedia Commons

 Sakurai Midori via Wikimedia Commons

 Franzeska (Eget arbete) via Wikimedia Commons

Edruska  via Wikimedia Commons